RFSL Ungdom: ”Det enda vi vet hjälper är att få tillgång till vård”

Barn och unga transpersoner mår ofta dåligt och har stort behov av stöd och vård, visar en rad undersökningar. Det kan exempelvis handla om att kroppen inte stämmer överens med den inre könsidentiteten, ett lidande som kallas könsdysfori.

Med hjälp av könsbekräftande vård genom bland annat hormonbehandling har unga fått hjälp att leva sina liv som sig själva – men behandlingen är också förknippad med risker. Flera myndigheter har granskat och underkänt det vetenskapliga stödet.

I maj beslutade Karolinska universitetssjukhuset att stoppa alla nya hormonbehandlingar av barn och unga inom transvården.

– Det de inte har gjort i sitt beslut är att ta upp risker med att inte ge vård till en person som är i behov av det, säger Jêran Rostam, ordförande för RFSL Ungdom.

“Det enda som vi vet hjälper”

Hen säger att samhället över tid blivit öppnare och mer inkluderande för transpersoner, men att det fortfarande finns en väldigt utbredd transfobi.

– Det gäller både de juridiska rättigheterna, men också tillgången till könsbekräftande vård. För personer som lider av könsdysfori så är det enda som vi vet hjälper att få tillgång till vård och behandling för det.

Uppdrag granskning har i flera reportage granskat transvården. Det har väckt stor debatt och många inom transrörelsen har varit kritiska till granskningarna.

– Vi ser att transpersoners rättigheter diskuteras och debatteras i samhället i stort just nu på ett sätt som på många sätt ifrågasätter transpersoners existens, transpersoners identitet och också transpersoners rättigheter, säger Jêran Rostam.

“Vår övertygelse ifrågasätts”

Även Ann-Christine Ruuth, ordförande för Transammans, förbundet för transpersoner och närstående, är kritisk.

– Konsekvensen av att transvården granskas är att vår övertygelse ifrågasätts på ett sätt som inte gäller någon annan patientgrupp faktiskt. Det innebär att det sprids en misstänksamhet.

Just nu tar Socialstyrelsen fram ett nytt kunskapsstöd för vården av unga med könsdysfori och utreder vilka sjukhus som framöver ska få behandla.

– Man ska komma ihåg att det finns så oändligt många människor som har fått sina livsmöjligheter så otroligt mycket förbättrade tack vare den här vården. Som har fått möjlighet att leva i samhället som den man eller kvinna som de faktiskt uppfattar sig som. Det är ju det som är utgångspunkten i den här vården, att hjälpa människor, säger Ann-Christine Ruuth.